Vi är ett par som fann varandra lite senare i livet, Vi upptäckte många gemensamma beröringspunkter och bestämde oss ganska snart att med våra olika andlig gåvor förverkliga och förvalta något viktigt och kärleksfullt.

 

Med det skapade vi Änglamarker som är ett samlat koncept med andlighet i fokus. Vår plats - Mems Lillgård ligger vackert  belägen vid Göta kanals inlopp. Här bygger vi upp  en plats för oss själva och andra som känner samma dragningskraft som vi, för någonting större än oss själva. Med varsam hand vill vill samspela med växter, djur och natur. Försöka odla en del av det vi äter, utveckla och skapa möjlig känsla av mirakel och magi.

 

Tillsammans med vår älskade Fanny vill vi inspirera och skapa nya möjligheter för oss och andra som besöker oss här på Mems Lillgård.

Välkomna.

​

Annelis andliga liv - en prövande och dramatisk start

 

I mitt liv har jag tidigt fått uppleva flera förluster och stor sorg, Jag har förlorat ett barn och två år efter det föddes min dotter med en CP- skada. Jag har gått igenom en långdragen skilsmässa och förlorat min pappa alldeles för tidigt. Min dotter som jag kämpar för har fått gå igenom åtskilliga operationer och själv har jag drabbats av kronisk sjukdom. Allt detta har skapat ångest, sorg och en stor känsla av hopplöshet.

 

Men av någon anledning ledde dessa svåra sorger fram till något mycket större än jag någonsin kunnat tänka mig. Jag har visserligen under hela mitt vuxna liv varit hängiven andliga frågor och på så sätt varit en stor sökare. Men det som skulle komma att hända mig, det visste jag inget om.

 

En dag 2012 säger en medial person till mig som jag kontaktat:

"Jag vill ha din healing". Hon berättade kortfattat att hon fått till sig att andevärlden bara stod väntade på mig och att det skulle gå väldigt fort -  jag var ju så stark. Jag minns att jag svarade att hon nog misstagit sig. Hon vidhöll och bad mig om healing.

 

Samma kväll satte jag mig ner och försökte ge mig på att sända till henne, Jag hamnade i ett väldigt märkligt tillstånd, med många snabba bildklipp och något som såg ut som en operation. Dagen därpå tackade hon mig. Därefter under några veckors tid blev jag väckt och överöst av en mängd information.

 

Jag försökte fråga vem som talade igenom mig.

- Vi är själar som gått samman i en större energi fick jag till svar.

Tiden som följde var både omtumlande och överväldigande. Plötsligt fick jag börja leva med en andlig kanal och försöka förhålla mig till det.

 

Det har nu gått åtta år och mitt mediumskap är nu en naturlig del av mitt liv och jag har fått en fantastisk gåva. Det har naturligtvis  funnits stunder under de här åren som jag upplevt tunga och ibland svåra. "Hur ska jag förhålla mig till allt detta? Hur ska de människor som känt mig tidigare förstå allt det som hänt mig? Hur ska jag kunna vårda och förvalta den här fantastiska gåvan?

 

Mod styrka och en stor portion ödmjukhet är ett måste.

Jag vet att det här är min väg att gå.

​

Anders - skogens väktare (shamanskt namn)

​

Så länge jag minns har djur och natur varit en viktig del i mitt liv, mitt rätta element där jag alltid känt mig trygg. Jag upptäckte tidigt att djur gärna drogs till mig, sökte något hos mig som jag inte alltid förstod. Idag kan jag se att den healingkraft som jag utvecklat fanns nog där på något sätt redan när jag var en liten grabb. 

 

Mina livserfarenheter blev med tiden många, en del tuffare än andra.  Många av oss har nog någon gång i sitt liv upplevt sorg, förlust, eller känt stor maktlöshet. För min del fanns det en tid då mitt liv slogs fullständigt i spillror. Min dåvarande fru drabbades plötsligt av en aggressiv cancer och hon befann sig under långa perioder i en sjukhussäng med mycket smärtor.

 

Under dessa svåra år upplevde jag stor förtvivlan och förstod många gånger inte hur jag skulle kunna hjälpa till på bästa sätt. Men en sak som jag kände att jag kunde, det var att lindra hennes smärtor med healing. Det visade sig att värken många gånger försvann för en stund, och det tröstade oss båda två.

 

Till slut blev jag ensam och då började de andliga frågorna bli fler och fler. Jag sökte och letade för att få svar, en spirituell förening blev till stor hjälp där jag var aktiv under några år. 

 

Tiden läker inte alla sår men sorgen fick mig att växa som människa. 

Det har nu gått en tid och i mig finns inga tvivel.

​